Globalisering i UR
Tittade just på UR:s program Globalisering som idag handlade om klädindustrin. En bra och pedagogisk genomgång av industrin. Glad blev jag också av att se flera av mina gamla engelska elever samt mina kamrater Anton och Annika. Jag antar att man faktiskt förstår inte bara vilka problem som finns i industrin utan faktiskt också hur krångligt det är att lösa problemen (det är tydligt att det är svårt även för företag som DEM Collective att garantera att allt är schysst).
Tråkigt att inte något vanligt mainstream företag får komma till tals. Några få citat av Ingrid Schullström klipps in och får henne och H&M att framstå som helt oseriösa. Alla som har någon kunskap om den här industrin vet att så inte är fallet. Jag säger inte att H&M är ett schysst företag, fortfarande tillverkas H&Ms kläder under oacceptabla arbetsvillkor (på vissa fabriker) och under mer acceptabla arbetsvillkor (rimligtvis på färre fabriker), men att indikera att ingenting händer hos de vanliga klädföretagen är att förenkla och föra folk bakom ljuset. Det gör knappast att fler företag vill förändra på sitt sätt arbeta. Och det får rimligtvis alla konsumenter som försökt att påverka H&M genom att skriva brev, ringa eller fråga i butiken att tänka att deras ansträngningar varit förgäves.
Tråkigt att inte något vanligt mainstream företag får komma till tals. Några få citat av Ingrid Schullström klipps in och får henne och H&M att framstå som helt oseriösa. Alla som har någon kunskap om den här industrin vet att så inte är fallet. Jag säger inte att H&M är ett schysst företag, fortfarande tillverkas H&Ms kläder under oacceptabla arbetsvillkor (på vissa fabriker) och under mer acceptabla arbetsvillkor (rimligtvis på färre fabriker), men att indikera att ingenting händer hos de vanliga klädföretagen är att förenkla och föra folk bakom ljuset. Det gör knappast att fler företag vill förändra på sitt sätt arbeta. Och det får rimligtvis alla konsumenter som försökt att påverka H&M genom att skriva brev, ringa eller fråga i butiken att tänka att deras ansträngningar varit förgäves.
posted by Joel at 2:37 PM
3 Comments:
Det är så trist att UR och Public Service visar sig vara så partiska i denna dokumentärserie - framförallt i detta avsnitt. Självklart finns det otroligt mycket som klädföretagen kan och måste göra för att förbättra arbetsförhållandena för textilarbetarna men man får aldrig glömma bort att mycket redan görs - dock i det dolda. De människor som jobbar med CSR-frågor på stora företag är godhjärtade människor som verkligen arbetar för att förbättra arbetsförhållandena. Deras insatser kanske också borde lyftas fram i en dokumentär som denna - för sanningen är inte alltid så enkelspårig som UR verkar vilja ge sken utav.
Programmet om arbetsförhållandena i Sri Lanka visar baksidan med Globaliseringen. Åtminstone så länge den sker helt och hållet på rika länders villkor. Då får alltid de allra fattigaste offras för att redan välmående ska få det ännu bättre. Victorias Secrets är ett underkädesmärke som säljs i väst för skyhöga priser, trots att framställningskostnaderna i Sri Lanka är mycket låga. Krävs ingen nationalekonom för att räkna ut att personerna bakom märket gör övervinster (dessutom utan någon egen större arbetsinsats). Med de vinstmarginaler man skaffar sig genom att utnyttja arbetskraft i tredje världen så kunde man kosta på sig att betala bättre för produkten i produktionsländerna men det är man för girig för.
Det är detta som är den allvarligaste negativa sidan av globaliseringen, när människor blir utnyttjade och exploaterade utan någon egentlig möjlighet att förändra/förbättra sin situation.
Heder åt det svenska företag som beslutat sig för att betala en anständig lön åt sina anställda i Sri Lanka och ge dem hyggliga arbetsförhållanden(och ändå gör vinst!) Tänk om IKEA, H&M, ICA, KappAhl och diverse Jeanstillverkare bland annat, hade råg i rycken och samvete att göra detsamma... Men de siktar ju bara på att vinstmaximera./Anders
Anders givetvis har du helt rätt. Eftersom jag just arbetat för en klädarbetarfackförening på Sri Lanka (den som förekom i programmet) så vet jag vad jag talar om. Och det bästa vore om alla företag agerade som DEMCollective. Just på det sättet fyller de en viktig roll; de visar att det är möjligt att arbeta på ett annat sätt.
Vad jag menar är att det är synd att ett program som detta skapar en bild av att vanliga klädföretag inte skulle vara medvetna om problemen eller överhuvudtaget försöka förbättra situationen. Finns det ljusningar så tycker jag man ska visa på dem. De ger oss hopp. Däremot är det givetvis bra att programmet faktiskt visar upp vilken överjävlig situation som klädarbetarna har. Det är ju ingen tvekan om att de blir utnyttjade av giriga kapitalister. Men jag tycker det är viktigt att UR ger en nyanserad bild och visar både det negativa (som visserligen är det som dominerar) men också de positiva saker som händer.
Post a Comment
<< Home