Möte i Luxemburg

Jag befinner mig just nu i Luxemburg på en workshop organiserad av EPSU, en europeisk facklig sammanslutning där de svenska facken SKTF, Kommunal och Vårdförbundet ingår. Här diskuterar vi sociala och etiska krav i offentlig upphandling. Detta är idag ingenting självklart. Även om klädindustrin inte är ”ren” på långa vägar så har man i många avseenden kommit längre än vad offentliga verksamheter har gjort. Man kan kritisera företagens uppförandekoder för att de bara är ord på ett papper, men även om det är fallet så innebär det att man ställer krav på sina leverantörer. Om vi tittar på stat, kommun och landsting så ställer man nästan aldrig några som helst etiska krav på sina leverantörer av olika varor. Det innebär att om en sjukhusrock har sytts av ett barn så har leverantören av rocken inte brutit mot avtalet med landstinget, eftersom landstinget inte ställer några som helst sådana krav. Det är mot denna bakgrund som SKTF, Rena Kläder, Rättvisemärkt och Fair Trade Center startade kampanjen Mina Skattepengar för snart ett år sedan.

Diskussionen på workshopen handlade mer om privatiseringar, utförsäljningar och något man kallar för Private Public Partnership (PPP) vilket är när privata aktörer helt eller delvis finansierar offentlig verksamhet. Detta är ett vanligt problem i Storbritannien, men i Sverige har vi bara några få exempel (typ Öresundsbron). Kopplingen till etiska krav i offentlig upphandling kan verka avlägsen, men antagligen inte. För när det gäller privatiseringar och entreprenader så ser vi redan hur även offentliga tjänster också flyttar till låglöneländer, till exempel sjukhus som förlägger sin telefonväxel till Mumbai. Sett i det perspektivet så blir etiska krav i offentlig upphandling något som samtliga fackliga organisationer måste engagera sig i snarast. Inte för att man vill stoppa handel eller globalisering, men för att man vill att mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras var man än befinner sig.

Mitt anförande om etiska krav i offentlig upphandling väckte stort intresse, men det var uppenbart att inte många sett offentlig upphandling ur det perspektivet innan.

Lokalen är ganska tråkig. Så här ser den ut:



Om ni inte har läst Rasmus fantastiska reseberättelse om vår turné till Sibirien så måste ni göra det. Den är komplett med text, bilder, musik och film.